Vi rensar bort det onda, vi skapar nytt tillsammans. Det känns så bra och ta lite pö om pö. Vi kommer varandra närmare. Så som det skulle vara från början.

Jag älskar min K. Vi är på väg mot ett boende, ett liv ihop med bra grunder. Allt är annorlunda. Vi förstår och tar oss tid. Jag har tagit itu med mina brister o K med sina.

Hoppas han känner likadant. Jag tror det. Jag känner mig älskad denna gång, Jag känner att han förstår mig. Jag ser att han tar itu med saker när jag ber. Men jag är fortfarande lite rädd att be om saker. Rädd för att kväva honom igen. Vilket aldrig har vart min mening.

Trots all lycka som varit alla dagar i flera veckor så är jag på allmänt tjurigt humör. Tror det beror på udda drömmar, Ingen aning om vad jag drömt men känsla finns i kroppen. Jag frös i natt så tänderna hackade och nästa gång jag vakna badade jag i svett. Bokstavligt talat. Men alla dagar kan väl inta alltid vara bra heller förståss :D